momofwandf

Jag kom just på att jag missat att spana in skåpet vi fått för att ha som förvaring till Freyas kläder. Hon hade dom tidigare i en Malm-byrå, men den vart jag less på, så jag sålde den, fick lite cash åxå, inte fy skam! Så, alltså. Nu har vi FÅTT ett skåp av nå slag, de ska visst vara fint, lite äldre sådär som jag gillar.  De står ute på gården i ett släp. Jag har missat släpet helt, men jag får samla mig å gå ut å titta. Stressad?

Traderaauktionerna som jag pulade ut på nätet har jag åxå fått postat största delen, härligt! Några kvar, men jag har ingen panik. Har fortfarande lite grejer kvar på Blocket, så spana gärna där å hjälp mig att finna frid. Typ.

Fick ett tips om att färga håret. Mitt var ju hur skabbigt som hellst, utväxt till förbannelse! Så jag frågade Emelie om hon hade nå kul färgförslag. Hon tyckte att "knallrött är ju fint", å då tyckte jag att "jo". Så nu är de rött. End of story.

Hade en liten diskussion med min syster om att låta saker "förfalla" idag. Det innebär alltså att man tar tag i saker, ser vad man kan göra åt det, sen låter man det förfalla. Tex så kan du oroa dig för någon annans ekonomiska situation, du kan förklara detta för personen, men sen måste du låta saken förfalla. DU kan inte göra mera, så släpp det! Sluta oroa dig. Jag å mina 2 syskon har fått lite olika mycke av denhär förfallnings-genen. Ola, min lillebror är bäst på att låta saker förfalla, sen kommer jag, å sist Pernilla, min lillasyster, Olas storasyster. Mellanbarnet. Är det en slump?

Jag saknar mina syskon. Önskar att jag hade dom närmare mig. Det är dom bästa vännerna jag har, utan tvekan. INGEN kan konkurera med det.  

Ska invänta kl 17. Då tyckte min far att han skulle bjuda oss på mat. Vi tyckte att pizza lät bra. Jag hoppas på en MExicana. Det är kärlek, det.